Positiva läsupplevelser tillhör alla

Mari Järvenpää. Fotograf: Niina Rodionoff/Läsrörelsen

Läsning har alltid varit en social och kollektiv aktivitet. När det blev vanligare att människor kunde läsa blev läsningen en alltmer privat upplevelse, men det finns fortfarande många gemenskapliga former av läsning. Ett exempel är en godnattsaga som läses högt, och enligt undersökningar erbjuder den positiva läs- och litteraturupplevelser som bär långt in i vuxenlivet. Känslan av trygghet och närhet i kombination med en gemensam lässtund följer också med i livet till nya generationer.

När barnet ser de vuxna läsa blir läsningen en vardaglig, vanlig aktivitet och vägen till barnets egna lässtunder blir kortare. Olika former av läskampanjer påminner oss om exemplets kraft: man kan mycket väl hålla en Read Hour-timme i hemmen till exempel varje helg. Man kan också koppla något annat belönande eller lite vardagslyx till lästimmen. På det här sättet kan man bygga upp en kultur som värdesätter läsning i varje hem.

Läskampanjer erbjuder också stöd för lässvårigheter

Lässvårigheter kan vara förknippade med skam eller ångest. Läsning kan vara skrämmande och förlamande. Viljan att stärka den egna läskunnigheten kan komma från en upplevelse där det har varit lättare att läsa än man hade väntat sig eller där man fått rätt stöd för läsandet. Målet med en kollektiv eller upplevelsebaserad läskampanj kan vara att stärka ett barns eller en ung persons läsaridentitet. Upplevelsen av att ”jag läste den här boken!” kan öppna dörrar till många nya texter.

Om läsningen är förknippad med många oönskade erfarenheter behövs naturligtvis också annat stöd än inspirerande läskampanjer, och då är det viktigt att ta hjälp av experter i läskunnighet. För att stärka läskunnigheten och självförmågan krävs långsiktigt arbete av fostrarna och utbildarna.

Man kan bli intresserad av att läsa för att man vill vara med, dela en gemensam upplevelse eller söka upp all möjlig information om något. Och förstås kan man också bli intresserad av att läsa, eftersom man har insett hur mångsidiga världar texter kan ge tillgång till. Med hjälp av läsning socialiseras vi och blir en del av en gemenskap.

Man kan mycket väl hålla en Read Hour-timme i hemmen till exempel varje helg. Man kan också koppla något annat belönande eller lite vardagslyx till lästimmen. På det här sättet kan man bygga upp en kultur som värdesätter läsning i varje hem.

Läsande skola-modellen stöder skolornas läskunnighetsarbete

Utbildningsstyrelsens Läsrörelse pilottestade 2020 Läsande skola-modellen, och flera skolor rapporterade att läsningens synlighet och en inspirerande läskultur ökade i skolan. När läsningen synliggjordes till exempel med läskojor, läsfester eller genom att delta i nationella kampanjer ökade läsintresset märkbart.

Läsning kräver tid, som det ofta verkar finnas för lite av i vardagen. I slutändan frigör dock en god läskunnighet mycket tid för andra aktiviteter, så de minuter som satsas på läskunnigheten går sällan till spillo.

Läsande skola-modellen öppnades för alla finländska skolor inom den grundläggande utbildningen under våren 2022, och skolorna kan fortfarande anmäla sig som användare. Modellen är en del av genomförandet av den nationella läskunnighetsstrategin. Med hjälp av modellen bygger man upp en läsande kultur i skolorna och stärker en positiv inställning till läsning. 

En fungerande läskunnighet är en av de viktigaste kärnfärdigheterna

Det är svårt att förutse framtiden, men en god och fungerande läskunnighet är säkert en av framtidens kärnfärdigheter. Att utveckla mångsidiga läsfärdigheter genom hela livet stärker hela vårt samhälle. Allt som händer kring kampanjerna är delvis något roligt man kan göra tillsammans, men också en satsning på allas framtid.

Vi bjuder alla finländska hem och skolor med i att fira läskunnighetsdagen och hålla en Read hour den 8 september!

Mari Järvenpää har skrivit texten och jobbar som sakkunnig på Läsrörelsen.