Lea sitter inte längre framför matbordet med en röd penna i handen och läser elevernas essäer. Istället består hennes dagar av att skicka epost, läsa manuskript och knyta samarbetsavtal för förlaget.
“Nu får jag göra precis det jag själv vill. När jag jobbade som lärare fanns det många saker jag inte kunde rå över. Nu gör jag det jobb som jag själv har hittat på åt mig själv. Förstås saknar jag till exempel regelbunden månadslön och arbetsgemenskapen”, säger Pennanen.
För att själv ta hand om ett förlag krävs det uthållighet. Fram för allt har det krävt att hitta perspektiv i arbetslivet men också mod och yrkesmässig självsäkerhet. Fastän förändringen från lärare till småföretagare har väckt många tankar är en känsla av frihet och lättnad dominerande.
En författare behöver inte vara vuxen
Kustannus Z hade inga färdiga texter eller författare att börja jobba med. Tanken om att leta efter texter genom en skrivtävling behövde Pennanen inte fundera länge på. Enligt henne får unga speciellt i gymnasiet få tillfällen att skriva kreativa och fiktiva berättelser. Ibland fick ändå Pennanen som lärare läsa riktigt bra texter och ämnen. Då försökte hon uppmuntra unga att delta i skrivtävlingar.
Våren 2021 ordnade hon därför sin egen skrivtävling. Skolorna visade sig vara bra kanaler att sprida infomation om tävlingen. Pennanen fick genom Nuori kirjailija 2021-skrivtävlingen totalt 500 texter.
“Det kom många olika slags texter. Populäraste genren var fantasy. Det fanns även scifiberättelser om fotboll, historiska romaner om fortsättningskriget, ställningstagande samhälleliga texter om minoriteter, fattigdom och ojämlikhet samt lättare, humoristiska texter. Även skräck och dystopi var ämnen som förekom i skrifterna.”
Sommaren vid Kustannus Z går i texternas tecken.
“I augusti är det meningen att meddela vilka texter som publiceras. Sen kommer vi tillsammans med skribenterna fortsätta jobba vidare på texterna. I höst gör vi samarbete kring illustrationer med min före detta arbetsplats och till julen är böcketna förhoppningsvis klara att publiceras. Det ska bli spännande att se hur böckerna som unga har skrivit tas emot. Det kan hända att unga blir intresserade av texterna som andra unga skrivit” tänker Pennanen.
Att skriva och läsa går hand i hand
Allt sker i högt tempo i dagens värld och man använder mindre och mindre tid till den traditionella boken. Redan som modersmålslärare strävade Pennanen att erbjuda ljudböcker till sådana elever som inte klarade av att koncentrera sig eller orkade läsa. Hon tycker att det lönar sig att ta i bruk alla tänkbara former och utrustning. En ljudbok kan också inspirera till att läsa.
“Det är bra att det finns olika sätt att använda litteratur. Vid Kustannus Z kommer vi att publicera såväl pappersversioner som e-böcker. Det finns olika läsare och olika typer av läsning. Läsningen handlar om tidsanvändning. Ibland måste man bestämma sig för att läsa en bok. Det är ändå skönt att märka att en bok kan sluka med sig och plötsligt har det gått tre timmar” säger Pennanen.
Flytten från läraryrket till företagare har gett Pennanen mer tid för läsning.
”Nu har jag läst många inhemska ungdomsböcker också för att vara på kartan om hur de texter som lämnats in till oss placerar sig i litteraturens fält. För tillfället läser jag Joonas Riekkolas bok Silkkomaahan kadonneet [De som försvann i Silkkolandet] och Essi Ihonens bok Ainoa taivas [Den enda himlen].”
De unga som drömmer om att publicera egna texter ger Pennanen rådet att skriva mycket och många olika slags texter. Å andra sidan är det också viktigt att läsa.
”Sällan går det så att man sätter sig ner och skriver ett färdigt mästerverk. Man behöver ändå inte fastna i en specifik genre även om man bestämmer sig för att skriva en historisk roman. Det viktiga är att skriva mångsidigt. Å andra sidan är det bra att låta andra läsa och kommentera ens texer. Ofta blir man blind för sina egna texter så det är viktigt att ta emot respons.”
För tillfället drömmer Pennanen om att förlagets verksamhet skulle etablera sig och verksamheten kunde fortsätta vidare i lugn och ro. “De första författarna kunde skriva åt Kustannus Z så länge som de är barn och unga och nya texter kunde komma även utan skrivtävlingar. Det skulle också vara roligt att anställa en arbetskompis någon dag.”